AmandaLundmark

LÖR:
inge 3,5 er skit här inte. nej new castel, cobra och smirrnoff gjorde min absolut bästa och godaste fylla på länge. Vi satt på köksbänkarna, pratade och drack (vi får ju inte spilla på mattan) och sedan halv 11 började vi vandra in mot city. träffade två tjejer och en kille på vägen och vipps var vi utanför en nattklubb. fick gå förbid kön, behövde inte betala och sedan var vi på dansgolvet. drinkar kastades över oss, dans med massa roliga killar och kyssar av ställets hetaste bartender. på hemvägen (klockan halv 4) träffade vi en fransman och en brasiljanare som såg till att vi kom hem i säkerhet & tryggt lämnade av oss vid dörren. synd att fransmannen hade snor under näsan annars hade han lätt få ta in mig i ett förhållande & vara otrogen mot mig, ja det skulle typ vara värt det. och även om kvällen inte slutade så bra för alla (syftar inte på dig madelene) med en stulen/tappad mobil (typ femte gången? nästa mobil tejpar jag fast på kroppen vid utgång) så kunde jag inte vara missnöjd någon stans. nej station 8 är ett blekt minne. london är ett tydligt minne som kommer återupplivas snart igen.
tiger tiger hette i alla fall klubben. fyra dansgolv, det säger väl allt ? :) 



SÖN:
Vaknade och mådde skit men blev glad när jag kom på vad som väntade- PAPPA!!!! gick och mötte han på stationen, visade han lägenheten (som tjejerna varit så duktiga och städat) gick till parken, såg pelekanen jätte nära, gick till buckingham, åt fish and chips, gick till bigben, for in på akvariumet, kollade in en kyrka, tog en kaffe på starbucks och sedan bjöd han jag och linda på nandos. hallumi, majskolv, sallad, chips och vitlöksbröd(kommer vara mätt hela veckan). och på tal om akvariumet, vilket himla ställe. kostade c 200 kr men då fick man se alla sorters fiskar. hajjar som var lika långa som mig själv, rockor, nemos, bläckfisk, maneter, sköllpaddor, gröna och gula grodor och tusen till sorter som jag inte vet vad de kallas. men min stora favorit var sjöhästarna, lika långa som mitt långfinger och sen snurrade de fast sin svans i vattengräset och sov. så sööööta.
sen vart det bara jobbigt- farvälet för mer än två månader framåt. hatar att säga hejdå. hur jag en gör kan jag inte hålla tillbaka tårarna. min fina bästa snällaste roligaste hjälpfullaste pappa som förövrigt gav mig en dator i tidig födelsedagspresent (som jag sitter och hamrar på nu som jag älskar). jag saknar han redan. jag ångrar att jag inte knöt fast han vid matbordet och tvingade honom att stanna.
men hur som helst; tack pappa för allt med denna dag.