AmandaLundmark

får goda nyheter från andra sidan havet som gör att ett berg (ja ingen lill sten här inte) släpps från min rygg.
måste säga att hela jag skriker "mari i hemavan dagen efter nyårs när hon kunde äta en tomtat bit och spydde hela dagen, grät och sa jag känner mig så svag". ps jag saknar dig mari och resten av ni norge brudar. inte för att jag är bakis eller nått utan bara för att det inte finns någon tid att vara ledsen här. ingen tid att vara ensam. bara tid att trycka undan saker som är jobbigt, jobba och sedan kommer allt senare på en gång. man kanske kastar ett glas nära någons ansikte, skriker helt ologiska osannorlika saker eller helt enkelt behöver någon som håller ens hår och dagen efter får man bjuda tillbaka på hemmagjorda vitlöksbröd. men jag hoppas allt det här slutar nu. nu när du mår bra. nu när jag vet att du kommer till 100% finnas i mitt liv tills jag har barn lika gammla som mig själv. nu när jag vet att allt du behöver är att ta några alvedoner i några dagar och sen är du likadan som förut. bara en sak borta. en ond sak. en sak som kunde gjort så att du kunde ha dött. och jag.

Jag förstår att ingen fattar någonting av detta inlägg. önskar jag var ni.
men jag behöver bara att du ska förstå
jag älskar dig
och jag gråter bara nu för att jag är glad