och tänker " jag måste sluta med detta innan jag inte har något hår kvar "

Det är som när man har världens sämsta solglasögon fast tejpade ovanför öronen.
Man ser dåligt, får ont i huvudet och alla världens färger försvinner.
Mörkt blir det också, när de tonade smutsiga fula glaset stänger ute allt ljus.
& när man sedan ska slita av sig dem (jag vill verkligen slita av dem) är det inte som att rycka av ett plåster; snabbt och smärtfullt. nej detta tar ungefär lika ont som att slita av ett plåster, men det tar så mycket längre tid att göra det.
Och tejpen som fastnat rycker med hårstrån som man aldrig trodde man skulle sakna. men det gör man. fan vad man saknar dem.
sen står man där, i solens strålar, med världens fetaste googel bränna & saknar något man en gång haft men som man fan fan fan önskar man hade varit ute från första början

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0